Skip to content
September 14

Löshår!

Att välja löshår

Läs hela inlägget här
Jun 13 / Victoria

Tillbaka!

Hej! Efter en rätt så lång tid har bloggen sakta tappat glöden, mest för att jag jobbar heltid och inte har den tiden jag hade förut. Jag försökte video-blogga för att spara tid, men jag märkte efter ett tag att det tog längre tid att redigera och få upp en video än att skriva av sig.  Sen så måste jag erkänna att jag gillar den där anonymiteten, att höras men inte synas.

E3 ägde rum förra veckan och för er som inte vet vad E3 är så kan man kort och gott säga att det är en stor tv-spels mässa i L.A, en stor presentation av vad vi gamers ska se fram emot. För min del är årets E3 en besvikelse, hårda ord utav en Halo-fantast som fick beskåda en teaser till Halo 4 på Microsofts presskonferens. E3 är en mässa som spelstudios och de stora företagen ska visa upp vad de har på gång ( i mitt huvud ser det ut som Merchanten i Resident Evil 4, ”got some raaare things on sale stranger, what are you sellin’, what are you buyin’…Hahaha, thank you!) Jag skulle faktiskt vilja att de öppnade sin slitna skin rock med ett hastigt ryck och visa upp något mind blowing, istället så kändes det som att det knäppte upp en stickad kofta och Wooow-faktorn var inte så hög. Visst det fanns guldstunder som fick en nörd att börja gråta, men överlag så kändes E3 tamt och ljummet.

Microsofts presskonferens kretsade kring Kinect, jag har aldrig riktigt gillat Kincet, men kan faktiskt tycka det är kul att dra av några dansnummer på Dance Central. Peter Molyneux snackade om Lionheads nya Fable: The Journey som kändes sådär faktiskt. Jag har en romantiserad syn på Fable men efter Fable 3 så kände jag att magin var död för mig. The Journey såg inte speciellt snyggt ut och spelet framstod som ett on rail shooter, och så heter det ju faktiskt: The Journey, On Rail? inte populärt hos mig.

Ghost Recon visade sina nya funktioner med Kincet, det såg intressant ut men som sagt, Kinect till ett shooter där reflexer och kontroll är lite utav a och o, Det blev helt enkelt lite fånigt att göra krampaktiga rörelser för att ladda om och skjuta. De hade även bakat in röst kommandon som kan användas i Mass Effect 3, eeh. Ja, vad ska jag säga, jag tyckte det kändes oerhört knäppt att behöva säga meningarna innan Shepard säger något helt annat. Anledningen till detta var ju att få ”en större inlevelse” i spelet men för mig så lyfter man bort fokuset på dialogerna som faktiskt är en ståndpunkt i Mass Effect. MW3 presenterades med en gameplay som inte såg sådär jätte imponerande ut, handen på hjärtat, man har ju sett det förr, det finns ju trots allt 7 CoD spel. I slutet utav Microsofts  konferens så ljöd ett soundtrack som jag så väl känner igen. Halo 4…  Jag måste säga att Halo håller jag väldigt kärt, men ge mig inte en fortsättning på Halo, jag gillade slutet i 3:an då man gick in i en Cyrosleep, ovetande om Master Cheifs framtid. Just att Halo: Reach inte nådde dit hypen hade klättrat gjorde att Halo-serien faktiskt kändes lite trött. Visst Reach är ett skit bra spel, men som ett fan utav Halo-universumet och Halo 3 multiplayern så kändes Reach, lite som, jaha. Vetskapen om att Bungie inte kommer utveckla Halo 4 gör mig också orolig, det är ju de som har skapat Halo!

EA körde på med video efter video på spel som var under utveckling, och att Battlefield 3 mosade sönder MW3 är ett påstående som de flesta håller med om, BF3 ser helt sjukt ut med det nya Frostbite 2.0! Det som var lite synd var att gameplayet på BF3 kändes lite slow och tråkigt, men en bit in i Gameplayet så blev man riktigt till sig, jag längtar! EA presenterade Overstrike som jag personligen inte hade hört om innan, det kändes som ett lättsamt shooter som har potential till bli bra, man såg dess värre inget gameplay från spelet så jag kan inte säga så mycket spontana tankar om Overstrike. Även EA hade en facepalm, och det var Sims till Facebook, visst Sims i all ära, men ett Sims á la Facebook gjorde mig inte alls intresserad, att göra spel till Facebook, inte sådär jätte hett va?

Sony presenterade sin nya Vita och Nintendo sin nya Wii u. Jag stod inte upp och gav dem applåder, är det bara jag eller känns det som att det är väääldigt Apple-inspirerat?  Nintendo är ett så stort företag som har släppt väldigt framgångsrika konsoler, men så kom detta och kändes som ett ctrl c + ctrl v. Nintendo som brukar välja banbrytande vägar att gå presenterade en Ipad med knappar på. Innan E3 så var det snack om att Nintendos nya ”konsol” skulle vara mer riktat åt hardcore-spelarna, man kan diskutera om vilken genre Nintendo hade valt att luta sig åt inom hardcore spelandet, man kan ju spela pokémon hardcore lika väl som man kan spela ett random shooter. Kontrollen som var så omtalad kommer aldrig för mig bli en kontroll jag väljer att spela med, men om man väljer att spela ett RPG där man kan bläddra i sitt inventory på skärmen, så uppfyller Wii u en bra funktion just inom RPG genren, men kanske inte till shooters.

Jag bör tillägga att jag faktiskt njöt utav E3 för just de anledningarna att Tomb Raider, Oblivion: Skyrim, Batman: Arkham City, Old Republic, Battlefield 3, Assassins Creed, Mass Effect  och andra spel visades upp. Men överlag, on rail shooters, Trailers man redan hade sett, Kinect, Wii u,  kändes inte hett och något man kommer längta till.

Mar 23 / Victoria

Eñya, Cleo och jag.

Jag är den typen utav gamer som gillar att spela de flesta genren, vissa spel blir till favoriter medans andra glöms bort i hyllan. Men en genre som jag nästan alltid förlitar mig på är RPG. Jag är också den typen utav spelare som spenderar de första timmarna i customizen, för mig är det viktigt att binda något gemensamt med de karaktärerna jag spelar. De flesta karaktärer jag skapar gör jag lite undermedvetet lik mig själv, kanske mest för att jag vill uppleva det äventyret både som spelare och som karaktär.

Jag gillar det konceptet att man börjar från scratch och får forma sin karaktär, välja perks, skills, magi och så vidare. Att lära känna sin karaktär på sina egna villkor är så otroligt smart, man kan ju nästan inte ogilla den karaktären man har spenderat timmar med, den man har valt viktiga val åt i spelet, den som har samma moral som dig själv. Men det får mig även att uppskatta karaktärer man blir tilldelade i spel,  om dessa karaktärer nu är gjorda riktigt bra så som, John Marston, Isaac Clarke, Gordon Freeman, Mario, Link och så vidare. Men även om jag inte gillar en viss karaktär som t.ex Alan Wake så finns det en massa andra som verkligen fångades utav Alan och gillar han som karaktär. Att tycka olika kan vara så otroligt frustrerande men också så otroligt inspirerande, att andra personer ser saker i en karaktär som jag inte har sett, eller tvärt om. När det sen blir att karaktären man har skapat blir till den andra personer känner som det ofta händer i MMO så känns karaktären helt plötsligt lite viktigare, det är ju karaktären som är kanalen till det sociala i gaming.

Så att skapa sin egna karaktär är ett viktigt element i spel för vissa, för mig är det det. Det jag saknar i spelvärlden är ett FPS i stuk med Battlefield eller Call of Duty med customize i både kampanjen och i multiplayer, varför finns inte det!? visst jag förstår grejen med att få till det verklighetsrelaterade med manliga soldater i en bombad stad. Men ett fåtal spel med lite annorlunda koncept skulle väll inte skada?

Mar 8 / Victoria

Genom Gaming

Min stora passion i livet är gaming, det har inte alltid varit något jag har identifierat mig med, men det är något som jag alltid har funnit intressant och roande. Det var inte förens några år sen jag började säga att mitt största intresse var tv och data-spel och sen dess har nog hittat mig själv mer och mer. I mina yngre tonår var jag en väldigt splittrad person som de flesta nyungdomarna är, jag kunde inte riktigt säga vem jag var, för jag själv visste inte vem jag var. Det var gamingen som fick mig att känna att jag var i mitt essé och för mig har mitt spelande varit en oerhört bra terapi för att hitta sig själv. Det blev en tuff skolgång då jag förlorade en utav mina bästa vänner genom att vi valde olika vägar att gå samt att jag var väldigt svår att nå fram till, ibland känner jag saknad till de personerna jag har gått miste om. Så att känna sig ensammast i världen tog riktigt hårt på mig, så jag blev en blyg och tillbakadragen person. Det var då jag tog fram mitt spelande, när jag var som ensammast. Att besegra ondska och rädda världen, rida i solnedgångar till en episk orkester, att befinna sig i världskriget blev till den jag var, det blev så mycket enklare att agera i en artificiellvärld än sig egna. Jag höll mitt spelande diskret, snäppet till hemligt, för då var det en befrielse att komma hem från skolan och suga in allt som visades på min lilla skärm utan att någon behövde veta om det. Nu efter några år så känner jag mig bekväm i mig själv, så bekväm att jag stolt kan säga vad min passion i livet är. Jag tror inte att det handlar om gaming, utan jag tror att det handlar om att känna sig själv för att våga dela med sig om sina intressen. Gaming har hjälpt mig att hitta mig själv, att få mig att känna mig hemma någonstans och att fly till när det verkliga livet är för påfrestande.

Idag är jag kontakt person till en kille med asperger, han är super go och oerhört trevlig. Vi förstår varandra för att vi pratar samma språk, han behöver inte förklara varför han hellre vill spela WoW än att gå ut och sparka boll. Det handlar om att förstå varandra och vi har byggt en väldigt fin relation på en gaming grund, som för mig är solid och hållbar. Så att ibland bli knäppt på näsan för att gaming inte är ett ”riktigt” intresse är upprörande, det är ju allt jag är? Jag har fått så unika och fina relationer till folk genom gaming, det är riktigt genuina personer som pratar samma språk, som förstår. Genom gaming hittade jag mig själv, genom att jag hittade mig själv hittade jag dig.

Art by: Liviu Mihai

Feb 25 / Adam

Svensk Tiger

Efter en lite långsam period i den här bloggen följer förändring: Jag kommer att flytta min aktivitet till Svensk Tiger där det bloggas om spel, teknik och annat skoj. Bloggen har haft en ganska tung inriktning på Apple på det senaste men tanken är att jag ska röra om i grytan och få in ännu mer tv-spel i receptet.

Tack till alla som läst det jag skrivit här på bloggen och jag hoppas att ni spanar in Svensk Tiger med jämna mellanrum. :)

Jan 25 / Victoria

2011

Det har varit ett intensivt år med många bra och mindre bra spelsläpp, en del förvånade mig, andra gjorde mig besviken men som helhet har 2010 varit ett riktigt bra spel år, dock så kanske jag hade velat sett ett nytt MMO, istället fick vi ännu en expansion utav det världsledande MMO:et World of Warcraft. Så nu stänger stänger jag kapitlet 2010 och börjar på 2011, så vad har hänt hitills och vad kommer hända?

Det har varit en ganska trög start för mig på det nya året, men jag har harvat mig igenom det nya MMO spelet DC Universe Online som till skillnad från de flesta MMO så finns DC Universe till konsol, dock så är det Playstation 3 exklusivt. Jag har även varit på Pressevent för det kommande Darkspore och The Sims Medieval, vilket var ett intressant smakprov. Nästa spel jag kommer ta mig an är Dead Space 2 som bör dyka upp imorgon, Dead Space 2 har jag länge suktat efter och jag har försökt att inte bygga upp mina förväntningar, men det är svårt då jag älskade ettan och att det är i rymden. För er som inte vet så är jag aktiv på andra spelsidor där jag skriver recensioner och artiklar, så jag ber om ursäkt för min dåliga uppdatering, så om ni vill läsa mina recensioner får ni antingen gå in på Powergamer.se eller Onlajn.se. På den här sidan som jag delar med Adam så skriver jag mer personliga saker om mina tankar kring nörderi.

Nog sagt om det, vad är det jag ser fram emot år 2011?
Först ut är som sagt Dead Space 2, jag har faktiskt förväntningar på detta spel och hoppas att alla detaljer som gjorde föregångaren så bra finns kvar, det jag menar är små saker som; att det inte är någon musik i spelet, utan man spelar i tystnad då man endast hör Isaacs andetag, necromancer obehagliga läten och plasmacutterns ljuva ton. De snygga miljöerna som skiftade mellan klaustrofobiska utrymmen till otroligt mycket rymd. Att Isaac är en vanlig man, inte en hjälte med stora muskler och matcho attityd, han är bara människa med en stark vilja och mod att överleva, dock så ger han ju igen med att stampa ihjäl sina fiender då och då. 3D Kartan! så snyggt och smart, och ljudet när du plockar fram din ”guide linje” gör så att man får gåshud. Men det återstår att se som sagt.

Andra spel jag ser fram emot är: Dragon Age 2, Gears of War 3,Brink, Rage, Portal 2, Star Wars: The Old Republic, L.A. Noire, Crysis 2, Torchlight 2, Diablo 3 (håller tummarna på att det kommer i år) Uncharted 3, Batman: Arkham City och Alice: Madness Returns

Brink

Brink

Mass Effect 3
Som det flesta vet som har läst bloggen ett tag så är jag ett Mass Effect-fan, så att jag längtar till fortsättningen är ganska uppenbart. I december så var det mycket snack om att Biowares nya titel skulle vara ett annat slags spel, men under video game awards så avslöjade Bioware att bilden som hade gett oss fans en tankeställare var ifrån det kommande Mass Effect 3, de böjd även på en hej dundrande trailer till spelet som fick mig att bli knäsvag. Så ge mig en fortsättning på, kalla soundtrack, intellektuella raser, tuffa brudar och min rödlätta Shepard.

Guild Wars 2
Jag beställde hem en edition med Guild Wars spelet + alla expansioner, jag blev förvånad över hur bra spelet var då det inte kostade någonting i månaden, utan jag hade valet att spela när jag kände för det. Guild Wars är rätt svårt för att vara ett MMO och man kan skapa rätt så unika karaktärer jämfört mot World of Warcraft, visst det har inte samma sagokänsla och tendens till att trollbinda, men helt klart en stark kandidat i MMO-genren, såklart jag är otroligt nyfiken på vad som kommer i Guild Wars 2, har det tagit spelet till nästa nivå eller får man ännu ett spel som står kvar och trampar i samma spår?

Concept art från Guild Wars 2

Concept art från Guild Wars 2

Oblivion The Elder Scrolls V: Skyrim
Jag älskade Oblivion The Elder Scrolls IV, det var otroligt vackert och det är många timmar jag har spenderat i dess stora värld som ibland verkar oändlig med alla dessa grottor och ruiner man kan hitta. I det kommande spelet så är det snack att det kommer vara en helt ny motor eller samma motor fast rätt så mycket mer uppgraderad och städad, för vi som har spelat The Elder Scrolls och Fallout 3 och New Vegas vet varför, buggar! Att få återkomma till en fantastisk värld med nya äventyr och en ny motor kan bara innebära att fler timmar spenderas i dess vackra värld. Jag har bara en sak i huvudet när det gäller detta spel; att få tillbaka känslan att sitta på hästryggen i solnedgången, att få känna naturens skönhet, den vackra musiken som klingar i bakgrunden medans man beskådar den stjärnklara himlen. Som sagt jag har starka känslor till detta spel, kanske inte för storyn och karaktärerna, men för naturen och landskapet.

Deus Ex: Human Revolution
Jag såg trailen, jag blev såld. Det är så rätt på något sätt, och jag älskar hur spelet både använder sig utav futuristisk miljö samtidigt som de väver in historia, så som i trailern, när de har porträtterat Rembrandts: Doctor Nicolaes Tulp’s Demonstration of the Anatomy of the Arm. så spelet har faktiskt byggt på en stor förväntning på min sida.

Jag har säkert glömt en hel del spel som är värda att nämna, i sådant fall säg till. Har jag glömt det spelet du absolut mest ser fram emot? berätta för mig varför jag också bör se fram emot det för vem vet, det kanske blir en ny förälskelse i mitt fall, och jag är ständigt ute efter att få beröras utav spel.

Jan 2 / Victoria

Riktiga Karaktärer?

Jag gillar tv-spel och dataspels karaktärer för att de inte finns på riktigt, de köper inte små hundar att ha i väskor eller flertal bilar att visa upp i Cribs, Tv-spel och Dataspels karaktärer blir inte douchebags som flyttar till Hollywood och  gör en realityserie utav sitt rätt så tragiska liv. Missförstå mig rätt, en del kändisar är verkligen begåvade och viftar inte med sina pengar. Men vad händer om kändisar också tar över tv-spel och dataspels världen? Jag vet att det har skett rätt så fattiga försök på det genom 50 Cent och topmodel spelet, men det jag menar är själva karaktärsskapandet, att man kan bli känd genom en roll i ett tv-spel, lite som att bli känd genom en bra film. Vill vi verkligen det? vill vi att våra kära spelkaraktärer ska spelas utav en verklig person? Att röstskådespela en karaktär tycker jag inte är samma sak, en person behöver inte alls se ut som karaktären i spelet, utan de har bara samma röst, alltså så är inte människan bakom rösten karaktären i spelet. Men att börja skapa karaktärer som både har samma utseende och röst börjar jag tycka det blir lite tveksamt. T.ex Andy Serkins som både spelar Monkey i Enslaved och King Bohan i Heavenly Sword har för mig gjort sig känd genom sitt välkända ansikte, jag kan inte undgå att tänka att det är Andy istället för Monkey eller King Bohan, likadant gäller det Miranda i Mass Effect 2 som spelas utav Yvonne Strahovski som jag känner igen ifrån Chuck. Jag kan tänka mig att detta kommer bli allt mer vanligare i tv-spel och data spel och helt ärligt så vill jag inte det, jag tycker redan det är jobbigt med filmer som är baserade på spel, och att strypa min fascination över att  kunna skapa en karaktär som flera miljoner håller kär utan att behöva använda sig utav en riktig person är jag inte heller så glad över. Jag vill ha mina artificiella idoler, inga bimbos eller douchebags.

Dec 24 / Adam

Årets Spel

Victoria: Snart är år 2010 över och jag niger djupt för alla underbara spel jag har fått uppleva detta år, vissa gjorde så att jag tappade hakan andra så att jag ryckte på axlarna. Men det fanns ett spel som ännu engång tillfredsställde mig fullständigt, och det är mitt älskade Mass Effect 2. Mass Effect har kammat hem många fina titlar i år i bloggosfären och jag är absolut inte förvånad, det är ett snyggt och välgjort spel, otroligt inspirerande karaktärer, knivskarpa repliker och en väldigt bra story men för mig så går det djupare än så. Mass Effect är ett spel som jag kan verkligen kan identifiera mig med, något som jag stolt kan säga att jag älskar. Spelet har det där soundtracket som är sådär futuristisk kallt men för mig så riktigt brinner det i hjärtat när jag får höra de konstgjorda ljuden som högt spelas i min lägenhet, det är så rätt, det är så jag. Att spelet utspelar sig i rymden ger mig en till anledning till att älska spelet mer, och inte nog med att det utspelar sig i rymden utan att det utspelar sig i den rymden som jag anser är den ”perfekta” rymden, Då menar jag allianser med intellektuella raser, att människan inte blir en ”hjälte ras” utan att det faktiskt finns raser som är betydlig smartare. Att kvinnorna i spelet blir behandlad som männen, att det sitter mäktiga, starka, smarta, sofistikerade, intellektuella kvinnor på makt, att de inte osar en självklar sex appeal om de kvinnliga karaktärerna utan att man attraheras utav dem på grund utav att de faktiskt är mäktiga och framför allt smarta. Att spelet är snyggt, fräsch och stilren gav mig ännu en anledning till att älska spelet mer, kalla miljöer men dess soundtrack, oslagbart!

Spelet innehåller mycket dialoger som enligt mig gav mig så mycket mer utav spelet än att bara köra mainquestet och få det överstökat, Underbart röstskådespel med välskrivna manus och auktoritet i rösterna, framför allt den kvinnliga Shepard. Att skjuta och slåss i spelet var inte den tyngsta faktorn enligt mig utan det var spelet som helhet. Spelet identifierar verkligen min smak, stilrent, intellektuellt, känslosamt på en bra och sofistikerad nivå, futuristisk och stora snygga HELTÄCKANDE armors, jag älskar det! Eftersom att detta är en personlig spelblogg så kan jag utse årets spel som  Mass Effect 2, just för att det tilltalade mig något så innerligt, spelet är så ”jag” på något sätt…

Shepard med min favorit tjej Tali och favorit kille Thane.

Shepard med min favorit tjej Tali och favorit kille Thane.

Adam: God Jul på er alla. Hoppas ni får en mysig dag.

Jag stod över nedräkningen till årets spel och valde att bara utse en ensam vinnare. En vinnare som inte tillhörde årets stora spelsläpp, men som tog mig (och spelvärlden) med storm.

Årets spel står som vinnare tack vare sin simpla genialitet, sin balans mellan utmaning och belöning, sin design och sin totala spelglädje. Vinnaren är…

Super Meat Boy!


Där har ni det! Halo: Reach har dock fått flest speltimmar med hästlängder.

Det här inlägget är en del av den gemensamma satsningen ”Årets spel enligt svenska spelbloggar”, där varje dag, fram till julafton, deltagande spelbloggar var för sig utser en vinnare i en förutbestämd kategori. Idag har följande bloggar utsett vinnaren i kategorin ‘Årets spel. 1:a plats’: Aftonstjaerna, Ariez, BitGarden, Bloggonoid, EmmyZ, Familjenspel, Gaminggrannar, Kraid, Lunandrez, Megastorm, Munins skärvor, n00b schoolbus, Onlajn, Pixelviking, Savepunkt, Spel på allvar, Spel-Malmer, Spelgubben, Spelografi, Spelvärldspareringar och Xboxflickan & Nikke.

Dec 19 / Adam

Årets Pusselspel

Adam: Min valfria kategori går ut till ett pusselspel som jag fattade starkt tycke för i början av året. CHIME!

Det var beroendeframkallande. Det var lite stressande. Det var väldigt underhållande. Det innehöll Still Alive från Portal. Om du inte har testat, och har ett intresse för pussel, ge det ett teståk. Det kostar bara 400 MSP och en stor del av pengarna man betalar går faktiskt till välgörenhet.


Det här inlägget är en del av den gemensamma satsningen ”Årets spel enligt svenska spelbloggar”, där varje dag, fram till julafton, deltagande spelbloggar var för sig utser en vinnare i en förutbestämd kategori. Idag har följande bloggar utsett vinnaren i en helt valfri kategori: Aftonstjaerna, BitGarden, Bloggonoid, EmmyZ, Familjenspel, Kraid, Lunandrez, Megastorm, Munins skärvor, n00b schoolbus, Onlajn, Pixelviking, Spel på allvar, Spel-Malmer, Spelgubben, Spelografi och Xboxflickan & Nikke.

Dec 18 / Victoria

Årets Shooter

Victoria: Jag pratar ofta lyriskt om FPS med en bra multiplayer och i dagens spel så är en multiplayer i ett FPS nästan obligatoriskt, en del når nya höjder som Call Of Duty: Black Ops andra faller med ansiktet neråt som Medel of Honor. Trots att Black Ops både såldes mer och blev mer omtalad så tycker jag ändå att våra svenska DICE lyckas hålla uppe en bra FPS standard med moget spelande som inte slutar i ändlöst dödade med killstreaks. Battlefield Bad Company 2 har en bra story som ger varje karaktär i spelet en roll att spela, trots att det är många som fokuserar på kampanjen i FPS så balanerar jag mina åsikter mycket med spelets Multiplayer och i Battlefields fall så klår Bad Company 2 de flesta FPS multiplayer i år. Bad Company 2 ger spelarna förutsättningar att samarbeta, man kan välja klasser som hjälper de andra spelarna i laget men som ändå gynnar den ensamma spelaren, vilket leder till ett bra samarbete. t.ex om man väljer medic så kan man ge medpack åt de skadade spelarna, medic klassen får poäng och de som är skadade blir helade och kan fortsätta. Tempot är inte lika hysteriskt som CoD och man missgynnas inte utav random killstreaks, att höja vapnets prestanda istället för att få en killstreak ger spelaren inte den hysteriska eftersträvan att döda så många som möjligt för att få sin killstreak, utan det finns ett djupare mål, man blir mer försiktigare och gynnar sin death and kill ratio. Så efter en match med med omogna spelare som gör hakkors och könsorgan emblem som inte vet vad samarbete är utan strävar efter sin killstreak så är det skönt att komma in till Bad Company 2 där samarbete är prio ett utan 13 åriga britter som skriker i headsetet. Så enligt mig så är Battlefield Bad Company 2 årets shooter som ger mig ett moget multiplayer och ett riktigt bra storymode med massor utav achievements

Det här inlägget är en del av den gemensamma satsningen ”Årets spel enligt svenska spelbloggar”, där varje dag, fram till julafton, deltagande spelbloggar var för sig utser en vinnare i en förutbestämd kategori. Idag har följande bloggar utsett vinnaren i kategorin ‘Årets shooter’: Aftonstjaerna, Ariez, BitGarden, Bloggonoid, EmmyZ, Familjenspel, Kraid, Lunandrez, Megastorm, Munins skärvor, n00b schoolbus, Onlajn, Pixelviking, Savepunkt, Spel på allvar, Spel-Malmer, Spelgubben, Spelografi, Spelvärldspareringar, Victoria Saade och Xboxflickan & Nikke.

Dec 15 / Adam

Årets Sportspel

Adam: Vinnaren är… NHL 11!

Skjut mig i huvudet. Gretzky’s Hockeylir till Wii var skoj som tusan, och godbiten NHL Arcade 3 on 3 är tidlös underhållning. Jag gillar hockeyspel mer än fotbollsspel, och fotbollspel mer än andra sportspel. Årets sportpärla är för mig NHL 11.

Det här inlägget är en del av den gemensamma satsningen ”Årets spel enligt svenska spelbloggar”, där varje dag, fram till julafton, deltagande spelbloggar var för sig utser en vinnare i en förutbestämd kategori. Idag har följande bloggar utsett vinnaren i kategorin ‘Årets bil/sportspel’: Aftonstjaerna, BitGarden, Familjenspel, Kraid, Lunandrez, Megastorm, n00b schoolbus, Pixelviking, Savepunkt, Spelgubben, Spelografi och Xboxflickan & Nikke.